För hälsa, motion och prestation.

Marie´s Paris Marathon

Posted by on Apr 17, 2012 in Team Maxprestation, Tävlingar & lopp | 0 comments

Team Maxprestations Marie Johansson sprang Paris Marathon i söndags och här är hennes berättelse ifrån loppet…

Klockan är ställd på 05:30 det är fortfarande mörkt ute. Vad tänker man på när man gör sig klar att ge sig iväg för att springa 42195m? Magen och kläderna du ska ha på dig under loppet. Det var svinkallt när vi kom ut från hotellet. Tar tunnelbanan till triumf bågen, när vi kommer fram är klockan 07:10, inte speciellt många löpare på plats.

Letar upp en bajamaja, snart kommer det myllra av löpare som tänker Måste bara gå på toa en gång till ;-) Tänker alla som jag gör då betyder det att 40000 löpare ska gå och göra sina behov minst 3 ggr = 120000 bajamajabesök

Vi börjar så smått röra oss ner mot platsen där vi ska lämna in våra överdragskläder. Har redan ändrat mig från linne till långärmat, kortbyxor och kompressions strumpor får det bli. Klockan 08:00 klär jag av mig och drar plastpåsen över mig, nu är det bara 45 minuter kvar att frysa.

Går mot respektive startfålla, Jan går in i 4 timmar och jag fortsätter mot 3:30, mycket folk och jag ser inte riktigt vad det står så jag hamnar i fel 3:45. Nu har detta ingen betydelse överhuvudtaget eftersom tiden startar då du går över tidmattan. Det hade varit bra just idag att komma iväg då det var kallt, men jag försökte trösta mig med! Tittade på löparna omkring mig, dom frös och skakade från topp till tå hela bunten.

Startskotten smäller av. Tidgrupp efter varandra släpps i väg och äntligen får vi börja springa,känner hur värmen börja komma tillbaka efter ett par kilometer. Håller tiden efter 5 km ligger och vilar sparar på krafterna, ser att jag springer för fort när jag börjar närma mig 10 km, tar mig tid för en kiss i skogen ;-)

Där tappar jag flaska nr 2 av de 4 jag hade med mig. Jag håller det stabilt och nu ligger jag på en snitt tid från 4:40-4:45 min/km utan några som helst problem ända fram till ca 32 kilometer. Underbar känsla att susa förbi löpare här framme, då de flesta böjar känna av maran. Efter 32 km börjar jag känna av baksida lår, muskeln blir bara kortare och kortare. Försöker hålla kilometertiden, är nu uppe i 5:04-5:11 min/km.

Nu är det bara en tanke i huvudet! Du har sprungit en mil hur många gånger som helst,håll ihop din tid och håll dig till din plan!! Bränslet börjar tryta, förlusten av två flaskor med proffi och tre gel hade jag med mig betyder att sista gelen får jag dela upp den sista milen.

Visst jag hade kunnat ta något från det som serverades längst banan men hur var det nu vi sa? Håll dig till din plan och anpassa dig efter dina resurser. Det fanns allt möjligt men hade jag testat apelsin eller sockerbitar under mina träningspass? Svaret är nej och då ska jag absolut inte stoppa i mig det under en tävling.

MP3 dog efter 10 minuter, tråkigt men inget som får mig ur fokus. Anpassa dig efter dina förutsättningar och det viktigaste av allt lita på att dina snabba beslut är riktiga om inte, du gör bara det misstaget en gång.

En stor fördel med att musiken dog var att jag även fick höra Paris marathon 2012. Utmed hela varvet stod det musiker av olika karaktärer och en helt fantastisk publik som från tidig morgon gav sig ut i kylan för att heja fram oss.

Vädret var det mest idealiska man kan tänka sig för ett marathon. Det var riktigt varmt på sin ställen, helst i de tunnlar vi sprang igenom b.l.a Pont de L’Alma-tunneln där Prinsessan Diana omkom. En våg av glädjetjut svepte genom tunneln där vi svepte fram.

När det är två kilometer kvar känner jag en arm om min midja, det är farthållare 3:30 som försöker få mig att gå under den magiska gränsen. Mannen återkommer igen, nu står distansen på 41 km. Trycker på sista kilometern och jag vet fortfarande inte min riktiga sluttid men vad gör det ;-)
Jag är mycket nöjd med min insats och lever fortfarande på kicken av styrkan upp till 32 kilometer.

Min Janne sprang in på 03:59 vilket är mycket bra efter förutsättningarna. Problem med en hälsena har gjort att han inte kunnat löpträna så mycket de sista månaderna, men hållit i sina distanspass på cykeln.

Inlägget är klippt ifrån Maries blogg och där kan du läsa mer om Maries väg mot IM och dubbla IM

Share

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *